Ouch

Så här var det förr i tiden. Fast det är inte alls länge sen. Min mormor är född 1925 och växte också upp på 1930-talet. Var hon ett A-barn, B-barn eller C-barn? En gång fick jag en hemsk kommentar av en tant i hissen i Kärrtorps tunnelbana. Jag var ute med Skvirm i sittvagnen och skulle åka i hissen tillsammans med en tant som var kanske 70-75 år. Tanten tittar på Skvirm och säger inställsamt: "Blond och blåögd. Det är vackra barn det!"

*chockpaus*

Ursäkta men jag har en del att invända!

1. Alla barn är vackra.
2. Ge fan i att recensera utseendet på mitt barn! Kommenterar du de barn som du tycker är fula också?!?
3. Mitt barn är inte ditt politiska slagträ. Han är min finaste Skvirm. Hans bästa vänner har rumänska föräldrar och en fransk pappa och chilenska morföräldrar. Hans egen morfar är dessutom från Finland. Om han anser att människovärdet sitter i hår- och ögonfärg när han blir större så är det en diskussion jag kommer att ta med honom (believe me, I will) men fram till dess ska han välja sina vänner utifrån andra kriterier än nationalitet.

Och ni får ursäkta att jag inte kan uttrycka mig sådär snajdigt som alla andra bloggare. Jag kan för det första inte skriva om politik och för det andra är Pyttis vaken och sitter en trappa ner och hojtar. Grattis till mig!

Saker du inte vill höra ditt barn säga

"Tysta allihopa! För nu ska jag tända eld på det här svärdet! Man måste tända eld på HELA svärdet!"

Det ultimata svaret

Alla som hänger med femåringar vet att de frågar. Och frågar. Och FRÅGAR. Inte bara femåringar förresten, min kollega hade fått en spännande fråga från sin treåring. Tack för den!
Iaf finns det stunder då man inte ORKAR vara en bra och påläst och engagerad förälder. T ex om bebisen är snorig och inte bara vägrar sova utan faktiskt inte kan det. Då orkar man inte förklara vad som händer om jorden krockar med en asteroid eller
varför mamma inte tror på Gud. Alltså presenterar jag det fantastiska standardsvaret:

JAG VET INTE. VAD TROR DU?

Funkar till allt. Vilken färg har änglar? Varför har morfar skägg? Varför kan Pyttis inte gå själv? Jag vet inte, vad tror du?

Och så har ett av föräldraskapets mysterier fått sin lösning.

Inte särskilt hjärntrött

Idag har jag gjort följande:

• Vaknat kl 05:20. Tack Pyttis.
• Gått upp strax efter kl 06. Med Pyttis.
• Åkt kommunalt till stan med mamma och Skvirm.
• Sett Hitta Nemo
• Ätit på Max
• Shoppat lego och pressy till barnens yttepyttekusin 
• Åkt kommunalt hem
• Kollat när Dagg badade 2 barn
• Nattat ett barn

Och jag är typ inte trött alls!

Biss och Kajs!

Tisdagar 18:15 på Barnkanalen. Det är fantastiskt. Rumporkestern! Prutten och Snoret! Den gula toaletten! Enkäterna på stan! Mixerbordet! Näsan Naomi! Alla måste kolla. Lova det!

Hej då alla bajskorvar!

Det är alltså the shit just nu. Idag ritade Skvirm Biss och Kajs och så drog jag igång någon vansinneslek som gick ut på att jag var Biss, Skvirm var Kajs, Pyttis var Prutten och katten var Snoret. Tror jag. Sen spårade det ur. Sen gick vi till pappa och drack kaffe och lånade Så funkar du.

Som sagt, vår bebis

Han har skapat en helt ny kvällsrutin. Världens tröttaste vid 19-19:30, lägger sig kl 20 och är KLARVAKEN vid 20:10ish. Sen är han KLARVAKEN till 22:30 ungefär. Igår kollade han på Buffy med oss. Är just nu bara så TRÖTT.

Alltså vår bebis

Han vägrar sova. Han var världens tröttaste vid halv åtta och fick gå och lägga sig. Men klockan åtta vaknade han och nu vägrar han somna om. Han kommer aldrig att somna. Aldrig någonsin. *brygger en kanna med sjukt starkt kaffe och emotser en lång natt*

Storhetsvansinne

Jag har fått storhetsvansinne och köpt LÄNGDSKIDOR! Längdskidor! Jag har inte åkt längdskidor sen typ 1987 tror jag. Men det finns snö och vi bor så nära spåret och det är
en effektiv motionsform och blablabla. Dessutom hade Stadium rea och Skvirm fick skidor i julklapp. Nu kan vi åka tillsammans! Jag får känna mig duktig och pedagogisk!

Ett sånt där spännande inlägg som bara handlar om barn

Jag har två barn. Skvirm är fem år, fyra månader och fyra dagar och sover hos sin mormor och morfar inatt. Han har packat sin väska SJÄLV och undrar varför det bor änglar i himlen.
Iaf. Skvirm får inte leka med min telefon. Ja jag vet att alla andra barn får spela spel på telefoner och lära sig bokstäver osv men Skvirm får titta i en helt vanlig bok istf att leka med min telefon. Det har aldrig varit något problem för han har respekterat att jag inte vill att han leker med min telefon.

Jag har ett barn till. Pyttis är 8 månader och 9 dagar och reser sig mot ALLT och sträcker sig efter ALLT. Inklusive telefoner. Och idag slog det mig att bara för att Skvirm aldrig har slängt min telefon i toaletten så är det inte någon garanti för att Pyttis inte ska göra det!

Älskade kurator

KS Neurocentrum har världens bästa kurator. Jag bokade tid hos henne innan operationen för att jag behövde gnälla av mig/ventilera med någon som själv inte var inblandad. Det går liksom inte att prata om sin rädsla för att dö under operationen med anhöriga som själva är rädda för att det ska hända. Det är lättare med kuratorn som gör en anteckning i journalen, loggar ut ur Take Care och går och äter lunch.

Jag har varit hos kuratorn idag igen för uppföljning. Hon tyckte att jag har styrt upp situationen SÅ bra. Jag är tydligen stabil och tänker på allt och helt enkelt alldeles förträfflig. Tack för den! Sen pratade vi om smink och om att jag köpte alldeles för mycket smink efter att jag hade fått veta att tumören var grad ett.

Alltså jisus vad TRÖTT jag är! Måste sova!

Bästisgrannar

Vi har världens bästa grannar. De bjöd in oss på pannkaksmellis idag och vi gick aldrig hem. De langade fram ett glas vin, de langade fram en ost, jag hämtade mina kex och det som var kvar av min ost, de bjöd på vegetariska vårrullar och lät Pyttis smaka på pannkaka, grädde, sylt, kex och potatismos.

Flytta aldrig härifrån!

Sluta väx!

Pyttis är vårt sista barn. Jag får inte skaffa fler för läkarna eftersom alla hormonerna som man har i kroppen vid en graviditet kan göra att tumörjäveln eventuellt kanske skulle kunna komma tillbaka. Det vill jag inte. Alltså: inga fler barn.

Därför känns det lite sorgligt när Pyttis växer. Idag har vi sänkt bottnen i spjälsängen eftersom han skulle kunna klättra ur den när som helst, bara han får för sig det. Min lilla bebis.

Tillbaka!

Torka aldrig tårar utan handskar (hädanefter förkortat till TATUH) (inte de där ryska tjejerna som sjöng för typ 10 år sen och som skulle föreställa flator tror jag?) lästes ut på lördagmorgonen. Men jag ska läsa om den. När jag harläst ut Pythians anvisningar! Hur sjuk är inte den trilogin? Alltså Kråkflickan, Hungerelden och Pythians anvisningar.Helt sick. Dagg funderade på vilken sorts trauma man som författare måste bearbeta om man skriver såna böcker, men jag tycker att de ser så skitnödigt emo ut på alla kort så jag tror att de är helt vanliga medelklassgnällspikar från typ Borlänge somflyttar till Stockholm för att skriva böcker och bli så Jävla Balla. Ja ni vet.

F ö är det 65 dagar till Berättelser från Engelsfors kommer ut. Då kommer jag att försvinna igen.

Nu är det såhär...

Jag köpte första delen av Torka aldrig tårar utan handskar samma dag som jag fick veta att tumörjäveln hade växt och att jag skulle opereras. Det var den 9 oktober. Jag läste ut den på typ 2 dagar och har väntat på andra delen sen dess.

Idag kom den i brevlådan!

Hej så länge!

Just nu önskar jag...

Att vi inte hade klippt av Skvirms underbara lockiga blonda hår när har var ett. Tänk alla bilder av liten trind lycklig blond lockig julängel du kan tänka dig. Så vacker!

Att jag inte hade gett honom en VISSELPIPA i adventskalendern.

Att hans byxor inte gick sönder hela tiden.

Att andra delen av Torka aldrig tårar utan handskar kommer idag.

Att jag inte var så jävla hatisk och hämndlysten. Att jag kunde låta folk vara rövhattar ifred och tänka att vi kan ju umgås ändå, jag kan fokusera på... fördelarna... som inte finns i&fs men ändå. Andra  kinden till! Sån borde jag vara. Men det är jag inte.

Lilla Pyttis

Vi är jätteglada för att du kryper och reser dig mot saker (även om det aldrig kommer att fungera att resa sig mot julgranen. Sluta med det!) och upptäcker världen. Du är världens duktigaste bebis. Fast man ska inte säga duktig, då kan du få ångest och börja hata dig själv. Det har en tant i Vi Föräldrar sagt. Vi ska säga att vi är glada att du finns.

Så. Vi är glada att du finns. Vi älskar dig. Det är bara en liten sak vi undrar.

Kunde du inte ha väntat med krypandet tills vi har tagit bort julgranen?!?

Du får barr överallt. Du stoppar barr i munnen. Du river ner julgranspyntet! Och nej, vi tar inte bort granen förrän på söndag. Bästisgrannarna kommer på julgransplundring! Ska det då inte finnas någon gran att plundra? Vavava?

Pinsamt trött

Jag fattar inte varför jag är så TRÖTT! Sova! Nu! Pyttis vägrar sova. Jag har hört honom tjoa och hojta i typ en halvtimme. Grattis!

Dessutom kan jag inte hitta mina träningskläder. Jag har probably lagt ur dem ur väskan innan jag åkte till Sthlms sjukhem och nu minns jag inte var de är. Fördel: Stadium har slutrea!

Buffy!

Buffy är good shit. TV-serien alltså. Ja jag vet att jag är helt efter och att alla andra redan ar sett den, men ändå. Se den igen! Ikväll har vi sett första avsnittet av säsong 2. Spännande!

Kvalitetstid

Mamma/Skvirmhäng i stan. Tåg. Bamse. Mamman noterar att Roslagstulls sjukhus syns från tåget! Äta på Max. Otroligt seg människa i kassan. Skvirm kommenterar ALLT som händer på Hamngatan. Inköp av överdragsbyxor. Besök på Buttericks. Skvirm rädd för Halloweendräkterna. Mamma rädd för clowndräkterna. Mamma bestämmer att vi numera firar järnet på Halloween för att mamma opererades då. Inköp av dräkt till kompis kalas. Ryggsäcksletning utan framgång. Hemåkning. Pannkakor. 1346789 försök att lyfta bort Pyttis från kattmaten. Skvirmbad. Skvirmnattning. Mammadusch. Mammasov.

Ett år som gifta

Idag är det ett år sen jag och Dagg gifte oss. Under väldigt stillsamma former i vår brf-lokal med endast vittnena närvarande. Sen fikade vi och sen åt vi middag på Edsbacka Bistro. Underbart. Kärlek. Sidenvinge. Smörblommefisk. Älska.

ZZZZ

Så ofattbart trött. Åt för mycket lax på planka. Men det är det godaste som finns! Har dessutom fått veta att überpatologen på KS har tittat på tumörjäveln och att han håller med om att det är grad ett. Tack för den! Har också fått tid för nästa kontrollmagnetröntgen.

JAG VILL INTE!!!

Jag vill inte till det där äckliga sjukhuset en gång till! Jag vill inte anmäla mig i receptionen och gå till röntgenhuset och anmäla mig igen och byta om och tänka på den gången då det sprang en tvestjärt på sjukhusskjortan. Jag vill inte magnetröntgas och gå vilse när jag ska gå tillbaka och leta rätt på pappa. Jag vill inte få röntgensvar och ha råangst innan jag får röntgensvaren!

JAG VILL INTE!!!!!

Fast jag måste. Och när jag måste så kan jag lika gärna njuta av tiden som jag inte tillbringar på KS. Alltså: Se Buffy. Nu!

Bad mother!

Middag. Jag och Dagg pratar om Lars Kepler. (Läs Eldvittnet! Alla måste läsa Eldvittnet!) Skvirm äter med händerna och missförstår vad vi säger.
Skvirm: Vem är Lars Klätterson?
Jag: Det finns ingen som heter så. Ät med gaffeln!
Skvirm: Hans Klätterson då? Vem är det?
Jag *trött*: Det är en farbror som kommer och biter av fingrarna på barn som inte äter med gaffeln!
Skvirm: Nää! Nu LJUGER du!
Jag: Ja, jag gör nog det. Men ät med gaffeln!

Sen undrade Skvirm varför Loranga, Masarin och Dartanjang inte har någon mamma. Varför är det aldrig någon som undrar varför Mamman och Den Vilda Bebin inte har någon pappa?

Loranga, Masarin och Dartanjang!

Boken alltså. Jag köpte den till Skvirm i julklapp. Den är fantastisk! Dartanjang skriver helt vansinniga tabeller där han skriver torsdag och tiger på varannan rad pch temp och puls och när solen går upp. Vad ska det vara bra för? Helt underbart! Alla måste läsa!

Gott nytt år!

Idag händer absolut ingenting. Pizza i eftermiddag. Missbruk av surfplatta. Tyvärr ingen Buffy eftersom man tydligen inte ska titta på det när femåringar är närvarande. Alltså: ingenting.